I förre blogginlägget med titeln “Är Socialstyrelsens riktlinjer trovärdiga?” diskuterades Socialstyrelsens prioritering för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).  Socialstyrelsen rankade kognitiv beteendeterapi (KBT) högst, följt av SSRI och till sist EMDR.  Forskningen håller inte med den turordningen. 

I detta blogginlägg jämförs EMDR och KBT. Vid ett senare tillfälle kommer jag att skriva om forskning kring medicinsk behandling av PTSD. Nyligen hörde jag ett pitch speech på en konferens och nu väntar jag in en spännande publikation om ämnet. Samtidig som jag inte kan låta bli att skriva här att en RCT (Randon Controlled Trial) från 2007 (1) redan har visat att EMDR är effektivare än Fluoxetine (SSRI) och håller i längden, vilket en behandling med Fluoxetine inte gör. 

I Randomized Clinical Trials (RCT) har man kommit fram till att traumafokuserad terapi är effektivare än icke traumafokuserad terapi vid behandling av PTSD. Vilken form av traumafokusterapi är då bättre, EMDR eller traumafokuserad KBT? RCT och metaanalysen visar att KBT och EMDR är lika effektiva. I vissa studier är KBT lite mer effektivt, i andra studier är EMDR överlägset. (2) (3) (4) (5)

”EMDR is equivalent to exposure and other cognitive behavioral treatments and all are highly efficacious in reducing PTSD symptoms.” 

“EMDR and TF-CBT appear to be most effective at reducing symptoms and improving remission rates in adults with PTSD.” 

“The results of this meta-analysis suggested that EMDR is better than CBT in reducing post-traumatic symptoms and anxiety. However, there was no difference reported in reducing depression.” 

Forskningen visar att få klienter avslutar sin EMDR behandling i förtid. (6)  Att fler klienter fullföljer sin EMDR behandling är förmodligen för att de inte behöver berätta alla detaljer kring sitt trauma. När skam är inblandat, som ofta är fallet vid sexuella trauman, är det en stor fördel att klienter inte behöver berätta så mycket för sin terapeut. 

Ett annat skäll till mindre avhopp från behandlingen kan bero på hemuppgifterna. Vid till exempel prolonged exposure therapy (PE), eller förlängd exponeringsterapi på svenska, kan en hemuppgift vara att dagligen lyssna igenom den inspelade återberättelsen av den traumatiska händelsen. En annan hemuppgift kan vara att utsätta sig för de upplevda obehagliga situationerna i sin vardag, något som kallas exponering in vivo. Detta kan vara så tyngande för klienten att denne inte kan slutföra sin behandling.    

Min erfarenhet är att EMDR möter klienten på ett mjukare och bättre sätt och dessutom är mer terapeutvänlig. Vi som terapeuter behöver inte session efter session höra alla hemska detaljer som klienter har upplevt när de blev traumatiserade. Därmed minskar vi risken att vi som terapeuter blir sekundärt traumatiserade eller utbrända. 

 Vid EMDR behandling behöver man ofta färre antal sessioner. I en studie (7) kring olika behandlingsmetoder och kostnadseffektivitet visade sig EMDR-terapi vara den metod som var mest kostnadseffektiv för samhället. Återigen undrar jag var Socialstyrelsen bygger sin rekommendation för behandling av PTSD på. 

Det är viktig är att klienten blir behandlad av en kunnig behandlare som behärskar den traumafokuserade metod denne arbetar med. Kanske har det där gått snett i Sverige. I skrivandes stund har jag tre klienter som har varit i behandling hos annan EMDR terapeut utan framgång. Under åren har det varit många klienter som inte har fått bra EMDR behandling. Vill man erbjuda sina klienter EMDR, då måste man behärska EMDR. En högt kvalificerad utbildning med obligatorisk och kompetensstyrd handledning är något vi i EMDR föreningen satsar på. Vi vill att klienterna ska vara i trygga händer hos en certifierat EMDR+ Practitioner.

Som ordförande i EMDR föreningen tycker jag självklart att EMDR är en fantastisk behandlingsmetod, även om jag också tycker om KBT. Som certifierad psykotraumaterapeut från Nederländerna är jag utbildat i prolonged exposure therapy, narrativ exposure therapy och EMDR. Vi behandlare behöver kartlägga klientens problematik och traumasensitivitet och sedan ge dem den bästa behandlingen. Kanske är den bästa behandlingen där vi integrerar EMDR och traumafokuserad KBT.

EMDR+ integrerar KBT-tekniker som exposure och exponering i vivo i behandlingen. Jag ser en framtid där EMDR och KBT vävs samman och blir den bästa behandlingen klienter kan få. Jag hoppas att många som redan arbetar med PE vill lära sig EMDR+. Jag förväntar mig att Socialstyrelsen snart kommer att ändra sina riktlinjer kring PTSD behandling, men vi behöver inte vänta på det.  

 

Jeanette Niehof

leg. psykolog/ cert. psykotraumaterapeut/ cert. KBT terapeut (steg 1 & 2)                                cert. EMDR+ practitioner, handledare & utbildare

 

1) Van der Kolk, B., et al. (2007). A randomized clinical trial of EMDR, fluoxetine and pill placebo in the treatment of PTSD: Treatment effects and long-term maintenance. Journal of Clinical Psychiatry, 68,37-46.

2) Ali M Khan, et al (2018) Cognitive Behavioral Therapy versus Eye Movement Desensitization and Reprocessing in Patients with Post-traumatic Stress Disorder: Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Clinical. Sep; 10(9): e3250. Published online 2018 Sep4. doi: 10.7759/cureus.3250

3)Mavranezouli, I., et al.(2020) Psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults: a network meta-analysis. doi: 10.1017/S0033291720000070. Epub 2020 Feb 17.

4) Bisson, Jonathan I & Miranda Olff (2021) Prevention and treatment of PTSD: the current evidence base. doi: 10.1080/20008198.2020.1824381

5) Lewis C, et al. (2020) Psychological therapies for post-traumatic stress disorder in adults: systematic review and meta-analysis. doi: 10.1080/20008198.2020.1729633..

6) Ironson, G.I., et al. (2002). Comparison of two treatments for traumatic stress: A community-based study of EMDR and prolonged exposure.Journal of Clinical Psychology, 58,113-128.

7)Mavranezouli, I., et al. (2020). Cost-effectiveness of psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults. PloS one, 15(4), e0232245–e0232245. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232245