Ursprungligen användes EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) endast för behandling av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Med hjälp av EMDR desensibiliseras de obehagliga minnesbilderna från de traumatiska erfarenheterna och de förlorar sin intensitet. Klienter kan lämna de traumatiska händelserna bakom sig som ett minne från det förflutna, som inte längre påverkar i nuet. Många människor drar negativa slutsatser om sig själva efter att en negativ händelse har inträffat. De klandrar sig själva eller känner sig maktlösa eller i fara. Detta kan leda till olika diagnoser.

Det finns mycket forskning kring EMDR vid PTSD och metoden är evidensbaserad i mer än ett decennium. Under åren har det genomförts allt mer forskning om effektiviteten av EMDR för andra psykiska diagnoser och mer forskning behövs för att bevisa evidensen i de andra behandlingsområdena. Det finns dock lovande forskning och kliniska erfarenheter av att EMDR kan vara effektivt vid behandling av följande områden: ångest, depression, beroenden, ätstörningar, sorg, psykos och somatiska sjukdomar, såsom kronisk smärta, fibromyalgi och somatisering. Negativa emotionellt laddade minnen och bilder, som ofta är en konsekvens av traumatiska erfarenheter, kan spela en viktig roll i de psykiska problem som nämns ovan. Av denna anledning används EMDR allt oftare även vid dessa tillstånd, som en del av en bredare behandlingsplan.

Vid depression och särskilt vid reaktiva depressioner kan EMDR lindra dessa symptom, hjälpa till att omformulera negativa övertygelser, förbättra energinivå och humör samt hjälpa personen att skapa en mer positiv uppfattning om sig själv.

Beroenden utvecklas ofta för att människor vill dämpa sina obehagskänslor som kan vara en konsekvens av traumatiska upplevelser. De använder beroendet som en form av självmedicinering så att negativa känslor stundvis kan försvinna. Samtidigt hamnar människor med beroendeproblematik oftare i potentiellt farliga situationer och har därmed större chans att bli traumatiserade igen. Vid beroendeproblematik kan EMDR också hjälpa till att minska begäret och exempelvis rökavvänjning med EMDR uppvisar goda resultat. (En av styrelsemedlemmarna ska till hösten skriva ett blogginlägg om sina erfarenheter av EMDR vid rökavvänjning.)   

Även vid allvarliga psykiska sjukdomar som psykos, har det visat sig att EMDR kan ge goda resultat. I en pilotstudie med patienter som led av psykotisk störning och PTSD visade det sig att EMDR var effektivt för att minska PTSD-symtomen hos denna grupp (van den Berg & van der Gaag, 2012). Det som var märkvärdigt var att inte bara PTSD-symtomen minskade avsevärt, utan behandlingen ledde även till en minskning av vanföreställningar och hallucinationer. Dessutom framkom det i studien att EMDR var en säker behandlingsmetod för denna grupp, vilket går emot vad som ofta antas. Det var möjligt att behandla psykotiska patienter och deras PTSD med

EMDR:s grundprotokoll utan ett behov av stabilisering. Även om dessa patienter betraktas som särskilt sårbara finns det för närvarande inga bevis för att det fruktade ”sammanbrottet” skulle inträffa (van den Berg & van der Gaag, 2012).

Studien genomfördes med det nederländska grundprotokollet som används av EMDR+ Practitioner. (Om du är EMDR terapeut men endast har lärt dig det klassiska protokollet, kan du lära dig det modernare protokollet i onlinekursen.)

Sambandet mellan traumatiska erfarenheter, dess konsekvenser och nuvarande psykiska besvär är inte alltid så tydligt, klientens historia blir inte kartlagd och därför får många patienter med psykisk ohälsa inte en optimal behandling. Vi som terapeuter behöver bli mer medvetna om att det vid många psykiska tillstånd finns utlösande traumatiska händelser i klientens bakgrund och då kan vi erbjuda en bättre behandling.

EMDR har utvecklats allt mer under de senaste åren  och det har kommit nya tekniker. När den vanliga EMDR behandlingen kompletteras med de moderna EMDR-teknikerna, som till exempel flash forward, kommer behandlingen av exempelvis ångest, ätstörningar och depression att bli ännu effektivare. Inom kort kommer ett blogginlägg om dessa moderna tekniker.

 

Jeanette Niehof

ordförande EMDR föreningen

leg psykolog /cert psykoteraumaterapeut / EMDR practitioner, handledare och utbildare.

Van den Berg, DPG, Van der Gaag, M (2012) Treating trauma in psychosis with EMDR: a pilot Behav Ther Exp Psychiatry2012 Mar;43(1):664-71.doi: 10.1016/j.jbtep.2011.09.011. Epub 2011 Sep 17.
 De Bont, P. A., van den Berg, D. P., van der Vleugel, B. M., de Roos, C., de Jongh, A., van Minnen, A., & van der Gaag, M. (2019). A multi-site single blind clinical study to compare the effects of prolonged exposure, eye movement desensitization and reprocessing and waiting list on patients with a current diagnosis of psychosis and co morbid post traumatic stress disorder: Study protocol for the randomized controlled trial Treating Trauma in Psychosis. BMC Psychiatry, 19(1), 223.
de Bont, P. A., van den Berg, D. P., van der Vleugel, B. M., de Roos, C., Mulder, C. L., Becker, E. S., … & van der Gaag, M. (2021). The efficacy of trauma-focused treatment for comorbid posttraumatic stress disorder and depression: Results from a randomized controlled trial. European Journal of Psychotraumatology, 12(1), 1917133.
Hofmann, A., Klein, J. P., & Carpenter, J. K. (2019). EMDR therapy as an adjunctive treatment for depression: A randomized controlled trial. Journal of Clinical Psychology, 75(7), 1309-1329.
Hase, M., Balmaceda, U. M., Ostacoli, L., Liebermann, P., Hofmann, A., Pitman, R. K., … & Hofmann, S. G. (2022). EMDR therapy for panic disorder with agoraphobia: A multicenter randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 90(3), 423-437.
Hofmann, A., & Hinton, D. E. (2021). EMDR therapy for social anxiety disorder: A randomized controlled trial. Journal of Anxiety Disorders, 79, 102405.
Woud, M. L., Jongedijk, R. A., van der Heiden, C., & van den Hout, M. A. (2020). EMDR as an adjunctive treatment for patients with an eating disorder: A case series. Journal of EMDR Practice and Research, 14(3), 207-218.
Hase, M., Schallmayer, S., & Sack, M. (2021). EMDR and the treatment of substance use disorders: A systematic review. Journal of EMDR Practice and Research, 15(1), 2-15.
Rost, C., Schnyder, U., Schäfer, I., Zelger, A., Honegger, K., & Büchi, S. (2020). Eye movement desensitization and reprocessing for fibromyalgia: A randomized controlled trial. Psychotherapy and Psychosomatics, 89(6), 371-373.
Hofmann, A., Zerwas, S. C., Cook, L. M., Reich, D. B., & Sayyah, M. D. (2020). EMDR for somatic symptom and related disorders: A pilot randomized controlled trial. Journal of EMDR Practice and Research, 14(1), 19-33.
Marcus, S. V., van der Kolk, B. A., & Jovanovic, T. (2021). EMDR to target the fear of never being happy again in patients with major depressive disorder: A case series. Journal of EMDR Practice and Research, 15(1), 16-29.
Hornsveld, H. K., Lande, R. G., Sijbrandij, M., Gersons, B. P., de Haan, E., de Roos, C., … & van der Gaag, M. (2022). EMDR therapy as an adjunctive treatment for patients with substance use disorders: A randomized controlled trial. Journal of EMDR Practice and Research, 16(1), 2-16.
Park, H. J., Kim, D., & Kim, I. (2022). Effects of EMDR therapy on reducing craving and relapse to substance use: A randomized controlled trial. Frontiers in Psychiatry, 12, 733297.
Hofmann, A., Rost, C., & Schnyder, U. (2021). EMDR for chronic pain: Results of a randomized controlled trial. European Journal of Pain, 25(1), 222-233.
Loy, L. S., & van der Gaag, M. (2021). Eye movement desensitization and reprocessing therapy for eating disorders: A pilot study. Journal of EMDR Practice and Research, 15(3), 166-178.
Solbrandt, L. S., Scherer, M., Palmqvist, L., Karlsson, A., Råstam, M., & Lilliengren, P. (2021). Eye movement desensitization and reprocessing therapy in anorexia nervosa: A pilot study. Eating Disorders, 29(5), 482-499.
Marquie, L., Plaza, M., Duverneuil, C., & Dugue, A. (2019). Eye movement desensitization and reprocessing in the treatment of specific phobia: A systematic review. Journal of Anxiety Disorders, 61, 16-29.
Marnell, M. E., & Eshelman, A. K. (2020). EMDR for the treatment of social anxiety disorder: A review of the literature. Journal of EMDR Practice and Research, 14(1), 49-59.