EMDR och autism – när traumabehandling möter neurodiversitet
Jag kommer aldrig att glömma min allra första EMDR-träningsklient och den process som jag fick förtroendet att bevittna. Jag minns också de hinder som uppstod längs vägen och hur tacksam jag är över att man ibland inte vet vad man ger sig in i. Det jag dock framför allt bär med mig är hur robust EMDR-metoden är – att jag, som då var total nybörjare inom EMDR, kunde hjälpa denna person.
Jag visste redan innan jag träffade klienten ifråga att hon hade varit med ett mycket utdraget händelseförlopp som innebar faktisk fara för hennes liv. Det jag inte visste var att det också fanns misstankar om autismspektrumtillstånd samt att autism i ett EMDR-sammanhang kunde påverka hur dysfunktionellt lagrade minnen bearbetas och ställa krav på terapeuten att göra erforderliga anpassningar, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för klienten att ta sig igenom bearbetningen på ett tryggt och effektivt sätt.
Tämligen fort blev det tydligt att EMDR med personer som har autismspektrumtillstånd ofta kräver flexibilitet och kreativitet. Långa sessioner, omfattande associationskedjor, långa förklaringar, detaljerade skattningar av upplevt obehag (SUD), och i detta fall även en mycket hög arbetsminneskapacitet, formade behandlingen med min klient. Jag fick tidigt lära mig att EMDR med denna målgrupp sällan går helt enligt ”normen” och att små modifikationer inom olika faser ofta är nödvändiga.
Trauma och autism – ett viktigt men försummat område
Det är också viktigt att lyfta fram att det ännu finns relativt lite forskning om PTSD och traumarelaterade tillstånd hos personer med autismspektrumtillstånd. Allt fler betonar dock behovet av att undersöka hur trauma och autismspektrumtillstånd kan samspela. Aktuell forskning vid Gillberg Neuropsykiatriska Centrum i Göteborg visar exempelvis att PTSD hos personer med autism kan ta sig uttryck som delvis skiljer sig från hur symtomen beskrivs i diagnoskriterierna.
Detta väcker viktiga frågor:
Hur upplever personer med autism traumatiska händelser? Kan symtom på trauma visa sig på sätt som dagens diagnostik inte fångar?
Detta är således ett forskningsområde som behöver mycket mer uppmärksamhet.
EMDR och autism – en utveckling i rätt riktning
Trots begränsad forskning är det glädjande att se att forskningen om EMDR och autism tagit flera viktiga steg framåt. De senaste årens studier visar att personer med autism kan ha stor nytta av EMDR, särskilt när behandlingen anpassas efter individuella behov och sätt att bearbeta information.
Anpassningar som kan göra skillnad
Även om EMDR i sin kärna inte behöver göras om, behöver ramarna runt behandlingen ibland skräddarsys. För många klienter med autism blir följande viktigt:
- Tydlig struktur och förutsägbarhet
- En omsorgsfull kartläggning och planering
- Konkreta förklaringar och visuellt stöd
- Anpassat tempo och anpassade bilaterala stimuli
- Utrymme för pauser och sensorisk avlastning
När dessa delar finns på plats kan EMDR bli ett kraftfullt och värdefullt behandlingsalternativ för klienter med autism – inte för att förändra deras personlighetsdrag, utan för att minska stress, stärka självreglering och frigöra mer utrymme för utveckling och livskvalitet.
Vi får regelbundet påminna oss själva om att många personer med autism bär på negativa erfarenheter som aldrig uppmärksammats som trauma – men som i praktiken kan ha lika stor negativ effekt på nervsystemet som mer ”traditionella” traumatiska händelser, som aktuella diagnostiska kriterier för PTSD utgår ifrån. Det kan handla om sensorisk överbelastning, upprepade missförstånd under uppväxten eller att gång på gång känna sig annorlunda, ifrågasatt eller överväldigad. Sådana erfarenheter kan lämna djupa avtryck – ibland på precis samma sätt som livshotande händelser.
Och kanske är det just det som gör detta område så spännande – att vi bara har sett början – även om vi i vår kliniska praxis regelbunden träffat dessa klienter. Jag ser med hopp och entusiasm fram emot att ta del av vad framtida forskning kommer att ge oss – och hur den kan hjälpa oss att ännu bättre möta och förstå personer med autism i traumabehandling med stöd av EMDR.
Jasmina Popaja leg. Psykolog på Statens institutionsstyrelse
Agebjörn, J., Gillberg, C., Eberhard, J. et al. Association Between Autism and PTSD Among Adult Psychiatric Outpatients. J Autism Dev Disord 55, 3343–3353 (2025). https://doi.org/10.1007/s10803-024-06439-7
Fisher, N., Patel, H., van Diest, C., & Spain, D. (2022). Using eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR) with autistic individuals: A qualitative interview study with EMDR therapists. Psycholog y and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 95, 1071–1089. https://doi.org/10.1111/papt.12419
Fisher, N., van Diest, C., Leoni, M., & Spain. D. (2022). Using EMDR with autistic individuals: A Delphi Survey with EMDR therapists. Autism, 27(1), 43-53.
Lievegoed, R., Mevissen, L., Leuning, E., Backer van Ommeren, T., Hopster, M., Teeken, V., van den Berg, W., Spuijbroek, P., Schipper, B., Westra, J., & Hagen, H. (2013). Guidelines and tips for EMDR treatment for Autism Spectrum Disorders
Lobregt-van Buuren, E., Sizoo, B., Mevissen, L., & de Jongh, A. (2019). Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) therapy as a feasible and potential effective treatment for adults with autism spectrum disorder (ASD) and a history of adverse events. Journal of Autism and Developmental Disorders (2019) 49:151–164.