Relevansen av OS-förstärkning inom EMDR-terapi

I EMDR Magazine nr 38, 2025 från Nederländerna beskriver Steven Meijer och Erik ten Broeke relevansen av OS-förstärkning inom EMDR-terapi. Artikelns ursprungliga titel är ”De relevantie van US-inflatie binnen EMDR-therapie”.

Steven Meijer och Erik ten Broeke har tillsammans med Ad de Jongh varit mina utbildare och handledare. År 2000–2001 arbetade jag på deras mottagning i Deventer i Nederländerna, vilket gör det extra roligt att återge deras artikel.

Texten beskriver OS-inflationen (Inflation av obetingat stimulus, eller en förstärkning av det obetingade stimuluset, som bär känsloladdning), ett centralt koncept hämtat från inlärningsteorin som kan vara en berikning för EMDR-terapi.

Definition och mekanism för OS-förstärkning

OS-re-evaluering, OS-inflation och OS-förstärkning är termer för att beskriva hur en individ hanterar information från ett obetingat stimulus, eller en representation av detta, som associeras till ett trauma. Begreppet kan användas för att beskriva både en specifik händelses känslomässiga intensitet och de tolkningar och känslomässiga reaktioner som uppstår kring en mental representation.

OS/ORS-representation (obetingat stimulus/obetingad respons) syftar på det obetingade stimulus som bär en känslomässig laddning. Den automatiska känslomässiga reaktionen kallas obetingad respons – en reflexmässig och icke-viljestyrd reaktion. Kombinationen av obetingat stimulus och obetingad respons skapar grunden för hur minnet lagras: den mentala representationen och dess känslomässiga innebörd. Vid traumatiska upplevelser lagras minnen med en starkt känslomässig laddning.

OS/ORS-representationer är känsliga för förändring. Vid OS-inflation förstärks den mentala representationen i efterhand – antingen positivt eller negativt – vilket innebär att en betingad respons uppstår. OS-deflation innebär det motsatta: representationen försvagas och den betingade responsen minskar.

OS-förstärkning vid trauma innebär att de känslomässiga reaktionerna intensifieras, vilket kan ta sig uttryck i ökad ångest, avsky, ilska, återupplevande, negativ självbild eller skuldkänslor. Processen sker ofta gradvis, då den ursprungliga minnesrepresentationen påverkas av vardagliga händelser – exempelvis kan en ljudupplevelse uppfattas som allt starkare när befintlig kunskap omformas av ny information, om det ljudet har blivit betingat. Processen är oavsiktlig och sker utan personens medvetenhet. Detta förklarar varför ångeststörningar kan förvärras över tid och i förlängningen kan utvecklas till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Nedan följer tre exempel på hur OS-förstärkning kan ta sig uttryck:

1. Inflation av trauma/hot: En kvinna som tidigare utsatts för sexuella trakasserier (obetingat stimuli/obetingad respons) läser senare om ett våldtäktsmord i samma stad, vilket leder till att hon utvecklar PTSD.
2. Inflation av en neutral händelse: En resenär upplever mild turbulens i ett flygplan och ser senare en dokumentär om ett flygplansolycka orsakad av dåligt väder, vilket leder till att flygskräck utvecklas.
3. Inflation av en trevlig upplevelse: En man har ett trevligt ”one night stand” och ser en vecka senare sin partners ansikte i ett nyhetsinslag om att samma person begått mord samma kväll. Detta leder till påträngande bilder och ångest.

Dessa exempel illustrerar hur senare information kan förstärka den ursprungliga mentala representationen, trots att den initiala händelsen var begränsad i intensitet.

Skuldkänslor och inflation

Skuldkänslor kan uppstå långt efter en händelse, när allvaret och den upplevda egna insatsen omvärderas i efterhand. OS-förstärkning kan leda till stagnation i bearbetningen av förluster och är centralt i fenomen som överlevnadsskuldkänslor (survivor guilt). Ett exempel är en man som flytt undan dödsstraff och senare plågas av skuldkänslor när han får veta att hans bröder avrättades samma dag han flydde. Insikten att hans flykt kan ha bidragit till deras öde ”besudlar” minnet av den egna flykten och orsakar psykisk ohälsa.

Konsekvenser för klinisk praktik och EMDR

I terapeutisk praktik är det viktigt att uppmärksamma OS-förstärkning genom att fråga om och vara lyhörd för omständigheter som kan ha bidragit till att besvär till synes förvärrats utan tydlig anledning.

OS-förstärkning kan också bidra till att förklara varför viss forskning tyder på att debriefing – särskilt i grupp – kan förvärra symtom efter ett trauma. Att höra om andras traumatiska upplevelser kan markant förändra synen på den egna händelsen. Ett illustrativt exempel är en brandman som under debriefing efter 11 september 2001 fick veta att de dova smällar han hört var människor som hoppat från byggnaden.

Val av target/målbild i EMDR

Kännedom om OS-förstärkning är särskilt relevant vid EMDR-terapi när det gäller att välja rätt mental representation att arbeta med. Följande aspekter är viktiga att beakta:

• Att söka det ursprungliga OS/ORS: När utlösande faktorer för ångestbesvär inte är uppenbara kan terapeuten aktivt söka efter tidigare upplevelser som inte orsakade ångest vid tidpunkten men som är bidragande orsaker i efterhand. Dessa är ofta milda obetingade stimuli och obetingade responser som senare har förstärkts.
• Att söka en målbild kring ”vad som kunde ha hänt”: Inom EMDR kan OS-förstärkning handla om ”vad som hade kunnat hända” (inflation av minnet) och ”vad som skulle kunna hända nästa gång” (flashforward). En patient som utvecklat sjukdomsångest efter att ha hittat sin granne död efter en hjärtattack kan exempelvis ha ett eget, mildare hjärtfel som det ursprungliga obetingade stimulus/obetingade responsen. Den lämpliga målbilden blir då den upptrappade versionen: att se sig själv död på marken av ett hjärtstopp.

Målminne

När OS-förstärkning är involverad anges ibland ett hotspot som det mest känslomässigt laddade momentet. Det rör sig då om bilden av det ögonblick då patienten får full insikt om allvaret i den föregående händelsen – inte ögonblicket då den ursprungliga händelsen faktiskt inträffade. Målbilden att arbeta med är den minnesrepresentation som bär det känslomässiga innehåll som skapar lidande.

Ett exempel är patienten Sabine, vars minne av ett gräl med sin man fick en starkt negativ betydelse i efterhand när hon fick bevis för hans otrohet. Den bild som bar mest känslomässig laddning var ursprungligen just grälet – men anledningen till att bilden var så laddad var den efterhand förvärvade kunskapen om otroheten, som förändrade minnets innebörd. Målbilden att arbeta med blev därför den inflaterade minnesbilden: mannens ord ”Jag är trött på det”, som hon nu tolkade som ”Jag är trött på dig.”

OS-förstärkning och AIP-modellen

Artikeln behandlar relationen mellan EMDR:s teoretiska ramverk – AIP-modellen (Adaptive Information Processing) av Francine Shapiro – och OS-inflation som ett begrepp hämtat från inlärningsteorin. Författarna belyser denna relation på följande sätt:

1. AIP som EMDR:s teoretiska grund: Terapeutiska inriktningar baserar sina interventioner på en specifik teoretisk modell. För EMDR är denna ursprungligen AIP-modellen.
2. Jämförelse med inlärningsteorin: AIP-modellen ställs i kontrast till inlärningsteorin, som utgör grunden för beteendeterapi.
3. Kompletterande ramverk: Författarna argumenterar för att OS-förstärkning och AIP-modellen kan komplettera varandra kliniskt.
4. OS-förstärkning som berikande perspektiv: Artikelns huvudsyfte är att introducera begreppet OS-förstärkning från inlärningsteorin. Författarna menar att detta koncept kan berika EMDR-terapin. Genom att integrera kunskap om OS-inflation – som förklarar hur minnen kan intensifieras i efterhand av senare information – kan terapeuter bättre identifiera rätt mentalt mål (target/målbild) för behandlingen.

Sammanfattning

Artikeln introducerar OS-förstärkning från inlärningsteorin som ett kliniskt användbart teoretiskt komplement till AIP-modellen inom EMDR-terapi. Genom att belysa hur traumatiska minnesrepresentationer kan förstärkas i efterhand av senare information förklarar begreppet varför symtom kan förvärras över tid, även när den ursprungliga händelsen inte var extrem. Kunskap om denna process är särskilt relevant vid val av målminne i EMDR, då det ofta är den inflaterade mentala representationen – snarare än den ursprungliga händelsen – som bär det största lidandet.

Jag finner att den kliniska beskrivningen av OS-förstärkning är mycket användbar och förtydligande, och verkligen behövs som komplement till AIP-modellen.

Jeanette Niehof, med stort tack till Jonna Sjölin och Karin Gillberg

leg. psykolog/ cert. psykotraumaterapeut/ cert. KBT terapeut (steg 1 & 2)

EMDR practitioner, handledare & utbildare/ cert. Mindfulness instruktör

ViduNova Trauma Expertis Centrum AB Malmö

www.vidunova.se, www.emdr-academy.se

Referenser

• Arntz, A. (2020). A plea for more attention to mental representations. Journal of Behavioural Therapy & Experimental Psychiatry, 67. https://doi.org/10.1016/j.jbtep.2019.101510
• Bicanic, I., Freriks, M., & Verhees, E. (2024). Ik vraag dit voor een vriend(in): 123 vragen over seksueel misbruik. Managementboek.
• Emmerik, A. A. P. van, Kamphuis, J. H., Hulsbosch, A. M., & Emmelkamp, P. M. G. (2002). Single session debriefing after psychological trauma: a meta-analysis. The Lancet, 360(9335), 766–771. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(02)09967-5
• Korrelboom, K., Ten Broeke, E., & Van Dijk, M. (2025, in druk). Geïntegreerde cognitieve gedragstherapie. Handboek voor theorie en praktijk (3:e upplagan). Boom uitgevers.
• Lang, P. J. (1985). The cognitive psychophysiology of emotion: fear and anxiety. I A. H. Tuma & J. Maser (red.), Anxiety and the anxiety disorders (s. 131–171). Lawrence Erlbaum & Associates.
• De Jongh, A., & Ten Broeke, E. (2017). Handboek EMDR bij volwassenen. Pearson.